Bassängträningen gick bra, men oj så sjukt det är nu. :S Usch och blä och fy! Gissar att det blir att ta till kryckorna imorgon tyvärr, men det är bara att kämpa vidare. Det måste bli lite sämre för att kunna bli bättre. Bara att bita ihop och be mor min om laserbehandling så ska det nog lösa sig. Även om det känns jobbigt nu, kändes det SÅ bra på träningen! Jag kunde röra axeln mycket bättre och jag kunde stå emot smärtan och mjölksyran mycket bättre än första gången. Det går med andra ord framåt! *jippii*

Väl hemma igen har jag mest suttit ner för att skona kroppen så mycket som möjligt, men med facit i handen märker jag nu att jag inte borde ha lekt stark, utan istället meddelat familjen att jag behövt sängläge. Lätt att vara efterklok. Gissar att orden från igår fortfarande sårar.

Eftersom jag fick skällor av min kära fys idag för hur illa det är för mina tummar (speciellt den subluxerade) när jag smsar på min telefon, gick jag helt kallt och köpte en ny åt mig. En med touchscreen. Finns inte mycket att göra när kroppen krånglar och ibland måste man väl helt enkelt lyssna på de kunniga.

Imorgon är det första lucköppningen! Maken monterade nyss ihop Julinas Magklick kalender, medan Moalies PetShop och Natalies Prinsess redan var pÃ¥ plats. Själv har jag precis knÃ¥pat ihop första luckan till Rena Smörjans kalender och till den jag har här. I menyn här ovanför hittar du “Julkalender”, sÃ¥ varmt välkommen in! I denna tänker jag bjuda pÃ¥ tänkvärda ord, citat, aforismer e.t.c. Känner att det kan representera mig själv; en Miina-kalender.

Nu ska jag packa ihop mig själv och släpa mig i säng. Imorgon är en annan dag, med nya utmaningar och nya energier!

God morgon, världen! *sträcker på mig och gäspar stort*

MÃ¥ndagmorgon. Barnen är i skola och pÃ¥ dagis. Maken pÃ¥ jobb. Hundarna inomhus, ruggigt väder. Själv sitter jag i soffan med datorn i famnen och funderar pÃ¥ om det inte börjar bli dags för en dusch och sen lunch innan butiken skall öppnas…

Det blir att stänga butiken en timme tidigare idag eftersom jag ska på bassängträning. Pust och stön, känner redan hur slut jag kommer att bli igen. Gissar att jag kommer att ligga som en flämtande val på torra land hela kvällen. Förra gångens bassängträning gör sig fortfarande påmind i form av träningsvärk och diskbråckssmärtor, men det är bara att bita ihop och köra på. Skam den som ger sig! Ska jag bli bra, får jag helt enkelt stå ut. Så är det.

IgÃ¥r kväll satt jag och pysslade ihop en adventskalender till firman min. Hur jag nu kom pÃ¥ den idén, mÃ¥ste ha varit i ilskan och besvikelsen över idiotiskt uttalanden. NÃ¥ja, har man inte jobb sÃ¥ skaffar man sig! Funderar nu pÃ¥ om jag borde göra en till Miinas.com oxÃ¥? Vore kanske lite kul… NÃ¥, vi fÃ¥r se.

Bäst att skynda på lite nu då om jag inte vill åka till jobbet oduscha, oäten i pyjamas under fleecetröjan. Skicka högar av healing till mig så jag överlever bassängträningen, men inte förrän kl.15! Vill inte bli liggandes flytande i bassängen, däckad av allt fantastiskt ljus.

Min kropp mår verkligen inte bra just nu. Har svårt att sova om nätterna, varje liten del av mig värker dygnet runt och jag orkar inte längre vara trevlig. Varför är det så svårt att se och acceptera när dessa svackor kommer? Jag vet, det är så mycket lättare att blunda och låtsas som det regnar, att hacka ner och såra. Jag förstår det ju, ändå tar det ont.

Idag var vi i bastun hela familjen. Julina och jag blev sist kvar. Hon sÃ¥g hur det var fatt med mig och sa att hon hade varmt och ville flytta ner ett steg “sÃ¥ kan du lägga dig mamma, och sÃ¥ fÃ¥r inte jag för varmt”. Hon duschade före mig och när jag sedan kom ut ur bastun när hon var klar, öppnade hon dörren Ã¥t mig, stängde fast duschdörrarna, satt och vakade för att se att att jag fick tag i det jag behövde. När jag kom ut gick hon ut en stund, men kom ganska snabbt tillbaka med förevändningen att hon behövde torka hÃ¥ret. Det tar sÃ¥ ont i mig att se hur hon vakar över mig, att hon gör sitt bästa för att förutse olyckorna som kan ske. Jag försöker att bagatellisera allt, försöker skoja bort olyckorna, försöker dölja smärtan, men jag vet att hon ser, vet att hon är beredd. Det gör ont. Jag vill ju vara allt det där för henne. Hon ska inte vara det för mig!

Det kommer bättre och det kommer sämre dagar och morgondagen kan inte bli annat än bättre. Så nu kryper jag under täcket, försöker glömma smärtan, strunta i de sårande orden, bara avsluta dagen så att en ny dag kan ta sin början. Det är dags att släppa taget om dagen som varit och sikta mot stjärnorna.

Sov gott!

Så lider då firandet av lillajul mot sitt slut. Jag är trött i kropp och själ, men har hjärtat tankat med fina minnen och mysiga stunder.

Efter det årliga besöket på lillajulmarknaden vid Jan Karlsgården med avlämning av önskelistor och shoppande av diverse varor, kom mina föräldrar över för att äta middag med oss. Vi har njutit av lutfisk med vitsås, prinskorvar och köttbullar, potatis, två olika rödbetssallader med grädde till samt svartbröd med laxost. *mums* Drycken bestod självklart av julmust och efterrätten av Paradise och Alladin chokladaskar. Kan inte bli bättre!

Ikväll väntar Robinson på tv innan jag låter kroppen ta över och tillåter mig själv att krypa till sängs. Tror jag ska krypa upp i makens famn och njuta av den helande värmen och njuta av att bara vara älskad, utan måsten, utan krav, bara vara älskad.

Avslutar med lite bilder från kvällen.

Kärlek. Natalie myser med morfar i soffan.

Tjejerna har fått syn på lillajultomten som kommer med sin lykta över åkern. Ååååh så spännande det är!!

Natalie är fortfarande en aning fundersam över lillajultomten och sitter kvar i den trygga soffan medan de andra tjejerna rusar frÃ¥n rum till rum och vinkar till tomten. I spänd förväntan…

Nu är granen tänd på Solängen och adventstid har tagit vid. Att sitta i soffan och blicka ut över granen ger mig julefrid. *myser*

Åh, gode gud vad jag varit slut idag!! Började morgonen med att åka till Rehab på bassängträning med min stackars fys som var däckad av svinsprutan som hon tog igår. Anyway, efter träningen var jag så slut så jag skakade! Trodde aldrig jag skulle klara av att köra hem själv, men efter lite vila i bilen kunde jag köra till min butik där jag däckade på soffan en halvtimme. Efter det fick jag lite mer energi, men fortfarande känner jag mig som en överkörd och påbackad snigel.

När barnen kom hem från dagis och skola åkte vi till stan och lillajuls-shoppade. Det bidde lite lillajulklappar till barna i smyg, 4 hyacinter, 2 amaryllis, 1 minijulstjärna + 3 mini-julblommor som tjejerna valde till sina egna rum, julgardiner + julduk och en del annat smått och gått. Passade även på att öppna mobilt bredbands abonnemang eftersom mitt jävla Nokia PC-suite lägger av typ 20 gånger per dag när jag sitter i butiken.

Middag intogs i stan och väl hemma har jag däckat totalt på soffan efter att jag bytt gardiner i vardagsrum och kök. Är så slut i kroppen att jag inte ens orkar äta Fazers julchoklad trots att jag är sugen och DÅ är det illa!

Ska bli mysigt att julpynta imorgon. Planerar att tända vår stora utejulgran oxå. Förra året började byborna fråga när vi skulle tända den eftersom vi väntade till lucia. Självklart blir det en tripp till lillajulmarknaden innan middagen intas här hemma hos oss tillsammans med mina föräldrar. Mor min har piggnat i och kommer hon med. Tänk att få äta lutfisk igen! *mums*

Sitter som bäst och inväntar Idols utröstning, men sÃ¥ fort det meddelats vem som Ã¥ker blir det sängen för mig! …eller i värsta fall soffan om jag inte orkar ta mig hela vägen till sovrummet… *gäsp*

Natti natti!